Nu kan vi lägga till en ny gren på listan av allt vi sysslar med, nämligen viltspår!
I torsdags fick Iza testa på att spåra vilt för första gången och jag hade ingen aning om hur hon skulle reagera. Skulle hon tycka att skanken är läskig eller bli skrämd av att det ligger blod i spåret?
Hon fick bekanta sig med skanken först innan hon fick gå första spåret. Hon var varken rädd eller intresserad av den. Hon visste liksom inte vad hon skulle göra. En bra start ;)

När vi gick till spårstarten blev hon ivrig att få börja spåra. Hon hade inte tid med att vänta på att jag drog på henne selen. När hon fick börja spåra var hon lika noggrann som vid personspår men hon hade lite högre tempo än vanligt. Några gånger stannade hon och smakade på blodet. Så fortsatte hon hela spåret ända fram till slutet och skanken. Men hon visste fortfarande inte vad hon skulle göra med den utan försökte fortsätta spåra :)

Andra spåret gjorde hon lika noga som det första. Hon blev lite störd av att hon hörde några prata en bit bort i skogen. Men hon kunde släppa det och fortsätta spåret. Vid slutet var skanken lite mer intressant den här gången. Hon nosade lite mer på den. Men det är ju inte det viktigaste nu i början. Att hon spårade så fint som hon gjorde är ju hur bra som helst! Det var tydligt att se hur hon jobbade i spåret, när hon var lite utanför spåret och när hon hittade tillbaka.

När vi var tillbaka till bilen låg skankarna som hon letat upp kvar på backen och hon fick upp mer intresse för dem. Hon smakade och gnagde på dem och blev nästan lite ivrig när jag plocka bort dem och lade dem i kassen :P

På söndag ska vi spåra igen och det ska bli spännande och se hur hon kommer ta spåren då. :D