Nytt för i år på klubben är att den sista söndagen varje månad kommer vi att köra en banträning i rallylydnad och igår var det första tillfället. Det är en mycket bra träning då det kommer hundar och folk som man inte vanligtvist tränar med så ofta och det blir lite som en träningstävling. Det var dessutom en mycket bra störningsträning igår eftersom det även byggdes en liten kombination med fortsättningsklass-skyltar på sidan av banan. Vi kommer att köra olika klasser varannan gång och igår var det nybörjarklass och avancerad klass och nästa gång blir det fortsättningsklass och mästarklass.

Mira gick jättebra igår. Det var bara några småstrul som läggande under gång, gå runt (308). Där reste hon sig lite när jag skulle gå runt henne men med lite träning så kommer hon fixa det. Sen var det spiralen som hon kom för långt bakom mig vid rundningarna och bytte nästan sida. Men där tror jag att hon kände sig lite trängd för banan var byggd så att man fick gå mellan skylten och den första konen (och det är jag som ritat banan, så då tog jag med de svårigheterna). Mira har ju gjort sig illa på skylten en gång i höstas så hon vill inte gå så nära dom. Resten av banan gick jättebra och det flöt på. Hon hade bra följsamhet och attityd. Det känns väldigt gött!

Banan stämde inte med verkligheten så vi fick lägga på två moment till för att inte avståndet skulle bli för långt. Efter nr 6  och innan nr 7 lade vi till skyltarna 128 och 305. vilket innebär att det blev ett moment extra än vad banskissen visar.

Ikväll ska vi hämta alla agilityhinder som vi har haft att träna på i vinter i ridhuset. Vi ska även plocka fram alla balanshinder. Så efter det är det bara att åka ut till klubben och träna när man vill. Tjohoo!  

Igår var vi som sagt till Kristinehamn på årets första deltävling i Värmlands-Dals agilitycup. Mira blev överlycklig när hon insåg att vi var på agilitytävling. Det känns ju skönt att hon blir taggad av det och att hon fortfarande har en stark vilja (vilket jag tror att hon kommer ha bra många år till).

Largeklassen började vilket innebär att vi fick starta sist. Mira ville så gärna köra så hon skällde på allt och alla ett tag. Men efter vårat lopp så lugnade hon sig lite.  

Det första loppet, hoppklassen, gick ganska bra förrutom en miss från mig på ett ställe vilket ledde till en diskning. Jag var nämligen för sen med att ropa på Mira från en tunnel så hon flöt iväg och tog fel hinder. Men hon hade jättebra fart och allt annat gick suveränt bra!

Agilityklassen gick också bra förrutom att Mira var lite seg i starten. Men det tror jag berodde på att vi hade varit ute hela dagen med dagishundarna. Men efter balansen så fick hon upp farten igen. Detta loppet fick jag på film och det såg ut så här:

Det känns bra nu när vi gjort några starter inför kommande officiella tävlingar. Vi har liksom gjort en avcheckning på vad vinterns träning har givit för reslutat.   

Sitter och inväntar på att klockan ska bli fem för då åker vi iväg på årets första agilitycup! Jag och Mira blir hämtade av Agneta och hennes Vilma och sedan hämtar vi upp Maud och hennes Theo på Bergvik. Just nu blåser det storm ute så jag hoppas de inte har tänkt att ha med säcken :pDen lär aldrig ligga kvar! Det har börjat två dvärgpinscherpojkar på mitt hunddagis och Mira är alldeles till sig av lycka. Hon försökte att busa upp de andra när vi var på promenad idag, det trodde jag inte om henne. Hon slutar aldrig att förvåna mig! Jag kommer antagligen hem sent ikväll så en rapport om agilitycupen får jag försöka hinna med imorgon. Det ja bli kul att se hur tävlingsrutinen ligger till nu när vi har gjort några starter. :) Hej så länge!

  Lycklig hund som får springa i skogen!

Snön är borta och det är torrt och fint. Lyckan är total!!  

Ja vad ska man säga... Det var inte vår dag idag. Blöta planer och en dvärgpinscher, ja ni hör ju själva, det går inte så bra ihop.

Där jag värmde upp var det torrt och fint och Mira gick superbra! Men på banan där det var lera och stora pölar (eller ska jag säga sjöar?!) där gick det superdåligt.

Banan var jätterolig i övrigt. Den ska jag bygga upp och träna på någon gång. Jag fick verkligen kämpa för att hålla Mira kvar hos mig och inte springa iväg och nosa. Det gick väl sådär med det.. 8:ans frestelse bestod av färskfoder och en leksak och var det sista momentet på banan. Mira kände av det där färsfodret under hela banan och försökte springa dit hela tiden. Och när vi väl skulle göra 8:an så sprang hon ju självklart fram till burken. Sen när jag väl släpat henne igenom den avslutar hon med att kissa en halvmeter från målskylten. Inte nog med att jag kände mig som en dumsnut med att försöka släpa henne runt banan, så avslutade hon med att skämma ut sin matte med att kissa på banan också. Suck...   

Tror vi skulle ha fått 69 poäng om vi inte blivit underkända, hur nu det gick till?! Fast då hade domaren inte skrivit något avdrag på 8:an. Så vi hade väl kanske klarat oss på 60 poäng, om inte om fanns!  

Jag har redan planeret hur jag ska lägga upp träningen fram tills nästa tävling, som är om drygt en månad. Jag tror nämligen att banträning har blivit lite uttjatat för Mira. För när vi skulle gå in på banan idag så tappade hon all attityd och sammarbete (förrutom att hon tyckte det var blött). Så min plan är nu att när vi åker och tränar bana så ska jag endast gå banan EN gång vid varje träningstillfälle och träna enstaka moment på sidan av banan. Min plan är då att vi avslutar när det fortfarande är roligt. Får väl se hur det fungerar!  

Det har blåst storm hos oss de senaste dagarna! Hoppas våren kommer med de starka vindarna.  

Igår var vi och tränade Rallylydnad på klubben tillsammans med klubbkompisarna. Det var ett under att inte skyltarna blåste bort!

Jag fokuserade mest på honnören och följsamhet i banan. Honnören gick nästan klockrent, men Mira orkade inte riktigt sitta still de sista sekundrarna. Men hon satt ganska länge så vi är en bit på väg! Men hon har fått för sig att hon ska luta sig ut från mig och därmed lyfta framstassen som är närmast mig (hehe vilka fasoner hon har, sötnöten!). Det blir spännande och se vad de dömer då på tävlingen imorgon  . Följsamheten i banan gick jättebra i början. Jag skulle egentligen ha slutat då men det var ju så kul!! I alla fall så blev Mira lite trött på slutet, inte så konstigt när vi varit i stallet halva dagen också  . Tänkte vara lite wild and crazy imorgon och ta med hackkorv som belöning. Mira blir sjukt taggad av det. Men jag tänkte att jag skulle få henne extra följsam, hehe, vi får väl se hur det går!

När vi var i stallet under dagen så var hundarna som bor där ute på gården. De har aldrig träffat Mira förrut och blev extra intresserade av henne eftersom hon är en tik. Men Mira kan ibland vara en liten grinig dam, särskillt när det är större hundar. Hunden på bilden försökte fjäska allt vad han kunde, men Mira gav sig inte  

Igår var jag på föreläsning för Lars Fält som handlade om hundars språk och flockliv. En del saker han tog upp kände jag igen från de böcker jag läste till hunddagisutbildningen. Men en del saker var riktigt intressanta och fick mig att tänka till.

En sak som han tog upp var den hårda vägen till en lydig hund. Nämligen att ruska om hunden när det gjort något fel, för så gör tiken med sina valpar. Men så är det inte alls. Om man kollar på en flock vargar, där tar tiken bara hand om valparna den första tiden och sen när det är dags att uppfostra valparna hjälper alla flockmedlemmar till. De lär valparna språk, hur de ska jaga mm medans tiken endast har hand om omvårdanden av valparna.

De hundar som lever tillsammans med människan fungerar det inte lika för eftersom tiken får ta hand om valparna helt själv tills det är dags för dem att flytta till sina nya hem. En tik som ruskar om sina valpar i det stadiet gör det inte i syfte av att uppfostra, utan för att tiken känner sig stressad av att själv ta hand om valparna. Som tur är så är de hårda träningsmetoderna på väg bort, tror jag i alla fall...

En till sak som han nämde var att när en flock zebror blir hotade av ett lejon en bit bort så springer de inte iväg så fort de upptäckt den, utan de ställer sig och stirrar på lejonet. Skulle de springa iväg har de inte koll på faran som befinner sig bakom dem, men när de står samlade och vända mot lejonet vet de exakt var faran befinner sig. Samma sak gäller hundträning. En hund väljer att stanna kvar och ha kontakt med sin ägare som ruskat om den, för skulle den fly har den faran bakom sig och kan inte kontrollera det.

En annan sak han berättade om var vad orsaken till utfall kan bero på vid hundmöten. När hunden känner sig hotad har den två allternativ; fly eller fäktas. Man kan ju tänka sig hur det skulle kännas om en främmade person skulle ställa sig en havmeter framför och stirra in i ögonen på dig. Antagligen skulle det kännas rätts så obehagligt och samma sak är det för hunden. Men den har två individer som stirrar på den, hunden och dess ägare. Hunden som känner sig hotad måste då fatta beslut om den ska fäktas eller fly, men eftersom den är kopplad och har ingen möjlighet till att fly så finns det bara ett alternativ kvar. Och därav finns det så många hundar som gör utfall vid hundmöten.

Det ställs ganska mycket krav på hunden i dagens samhälle.

En annan sak är alla studier som har gjorts på olika djurarter. De har för det mesta gjorts på djur i fångenskap och därmed har de forskat på beteenden som djuren normalt inte skulle göra i vilt tillstånd. Lars gav ett bra förslag med att säga att "tänk er att stänga in ett gäng människor, inte skulle de bete sig normalt". Så nu går forskning till att studera djur även i vilt tillstånd för att få fram rätt beteende.

Lars nämde också att man ska våga att ha kul med sin hund. Med det menade han att vi ska inte fastna med att få så bra resultat med hunden som möjligt, utan även ha kul tillsammans med den när vi tränar och tävlar. Det låter ju ganska självklart men ibland kan kraven bli för stora och man glömmer bort att ha kul. Han sa också att vi människor har lätt för att bli frustrerade, och det går oftast ut över hunden. Men det är bara vi som kan påverka vad hunden lär sig och hur bra den gör det. Så "när man känner att man måste bli av med sin frustration, ställ dig och skrik på en sten eller vad som helst, bara inte hunden får veta om din frustration. Sen sätter man sig ner och funderar på vad man behöver förändra i sin träning för att få fram det betende man vill ha hos hunden" .

Nu är det inte så att jag går och klagar på min hund så fort det inte går bra för oss med våran träning, utan det jag tänkte på är att våga ha kul i rallylydnaden. Det känns som att det har blivit mer stikt med att hunden inte ska sitta snett eller lägga sig för långsamt. Rallylydnad ska ju byggas på glädje mellan förare och hund. Så istället för att få 100 poäng med en hund som följer med för att den måste, så är det väl bättre att få några poängs avdrag för att hunden står lite snett, men som vill följa sin matte för att den tycker att det är det roligaste i hela världen!

Så för att sammanfatta det hela så var det en mycket intressant föreläsnig som fick en att tänka till! 

Regnet bara öser ner ute. Som tur är så hann vi nästan med hela skogspromenaden när det var uppehåll. Det började regna när vi hade knappt en kilometer kvar. Gött att lilla hunden har fått sprungit av sig så vi kan vara inomhus och bara ta det lugnt. Vi tränade lite rallylydnad förut också. Några moment går alldeles utmärkt att träna på inne. Men som tillexempel tre steg bak är bättre att träna på utomhus för Mira halkar så på golvet och hamnar helt fel. Hon var väldigt träningssugen idag. Det blev ett pass på ca 10 minuter, får se om det blir ett till idag lite senare. Men just nu ska vi slappa lite föst. :) Jag har funderat lite på vad vi ska ha för startrutin innan vi går in på banan. För jag vill att hon ska vara med mig redan från början, annars kanske det går några moment innan hon har fått upp fokusen. Jag testade lite olika saker och kom fram till att snurra tycker hon är superskoj! Hon blir riktigt alert då. :) Jag ska försöka att åka ut till klubben och bygga upp en bana och träna på någon dag. Det får bli det sista innan vi åker iväg och tävlar. Skriver mer då.Hej så länge!